Efter att Donald Trump svors in som USA:s president i januari har en växande rörelse tagit fart där konsumenter aktivt väljer bort amerikanska produkter. Bojkotten har fått fäste både internationellt och i Sverige, och den handlar i grunden om att visa missnöje med Trumps politik genom att påverka konsumtionen. Men hur ser rörelsen ut och vilka produkter påverkas?Vad handlar bojkotten om?Att använda sin köpkraft som ett sätt att uttrycka åsikter är inget nytt, men efter maktskiftet i USA har intresset för att undvika amerikanska varor och tjänster ökat markant. I Sverige har Facebookgrupper som uppmanar till bojkott vuxit snabbt, med tiotusentals medlemmar som diskuterar vilka varor som bör undvikas. En undersökning från TV4/Novus visar att 78 procent av svenskarna kan tänka sig att välja bort amerikanska produkter som en protest mot Trumps politik. Amerikanska varumärken som Coca Cola bojkottas. Bild: TTVilka varor påverkas?Den pågående bojkotten riktar sig främst mot stora amerikanska varumärken inom mat, dryck, teknik och kläder. En del konsumenter har valt att sluta köpa från företag som Apple, Coca-Cola och McDonald’s. Istället satsar man att på att byta ut importerade produkter och amerikanska varumärken mot lokala alternativ. Även techjättar har hamnat i diskussionen, där vissa väljer att minska sin användning av amerikanska sociala medier och streamingtjänster. Det ironiska i att protestgrupperna växt sig stora på Meta-ägda Facebook har också diskuterats. Hur påverkar detta handeln?Det är för tidigt att säga vilken effekt bojkotten kommer att få, men det är tydligt att konsumenter använder sina köpbeslut som ett sätt att påverka. En del företag följer med i diskussionen och till exempel en dansk detaljhandelskoncern har börjat markera varor tillverkade i Europa med en stjärna. Oavsett var man står i frågan är det intressant att se hur köpbeslut kan bli en form av politiskt uttryck.En pågående diskussionBojkotten av amerikanska produkter lär fortsätta att vara ett aktuellt ämne under de kommande månaderna. Frågan om hur och var vi väljer att handla har blivit en allt viktigare del av debatten (tänker också på diskussionerna kring Temu och Shein), och för många handlar det inte bara om priser och utbud, utan också om vilka värderingar man vill stödja genom sina köp.
