Varje månad skriver jag en krönika i Omni Ekonomi. Denna gång handlar den om bojkotterna som pågår, vad de kan leda till och att nya chanser ges till konkurrenter till de företag som bojkottas. Delar krönikan i sin helhet här.Nej till amerikanska produkter, skanderar vissa. Vägra matjättarna, menar andra. Två omtalade bojkotter pågår i detta nu och frågan är vad de kommer leda till. Hur företagen som utsätts för bojkott än påverkas, så har ett fönster öppnats för andra varumärken och butiker. Det finns nu en chans att attrahera nya kunder som letar efter andra alternativ. Endast genom en så simpel marknadsföringstaktik som att ursprungsmarkera. Sedan Donald Trump svors in som president och började förverkliga sin politik, har en proteströrelse växt som går ut på att välja bort varor och tjänster från USA. Med hjälp av långa listor över varumärkens ägarbolag och ursprung ska det bli lätt för folk att rata amerikanskt. Men det är förstås lättare sagt än gjort, särskilt när det kommer till teknik och tjänster. Datorer och mobiltelefoner, sociala medienätverk och streamingtjänster. Mycket är amerikanskt. Som konsumentexpert på Prisjakt skriver jag krönikor i Omni Ekonomi.En undersökning från Lunds Universitet tar tempen på vilka företag som de svenska konsumenterna kan tänka sig att bojkotta. Varumärken inom livsmedel, som Coca-Cola, Heinz och McDonalds, kan kring 70-80 procent av svenskarna strunta i. Benägenheten är också hög för hushållsprodukter från Pampers, Colgate och Ajax. Desto mindre sugna på bojkott är vi tydligen när det gäller till exempel Apple, Google och Visa samt Mastercard. Men inom en rad vardagsprodukter finns det alltså chans för svenska och europeiska företag att locka över konsumenter – till och med en “sällsynt möjlighet” där konkurrenterna dock måste agera snabbt, menar professor Johan Anselmsson i studien. För hur länge kommer konsumenterna vara uppretade nog att bojkotta? Och vad händer om Trump släpper tullfrågan och andra impopulära initiativ? Enligt forskaren är fönstret öppet i fem till sex månader, baserat på hur tidigare bojkotter utspelat sig. Om bojkotten håller i sig och fler ansluter, kan den ge effekt. Konsumentmakten ska man inte underskatta. Sätts ett tillräckligt tryck på företagen kan de bli tvungna att agera. Kanske genom att i sin tur pressa de amerikanska toppolitikerna. Eller som i fallet med matjättarna, driva på mot lägre livsmedelspriser. Oavsett utfall är det fascinerande att följa hur konsumenter demonstrerar sina åsikter genom köpbeslut.
