Varje månad skriver jag en krönika i Omni Ekonomi om privatekonomi och konsumtion. Tänkte dela november-krönikan med er som handlar om hur lätt det är att bli lurad av falska rabatter.Yes! Du får syn på ett pangerbjudande på en airfryer. Vilken revolution för matlagningen! Och billigare än någonsin med 63 procent rabatt! Det är ju bara att slå till. Vilka fantastiska anrättningar som kommer serveras framöver. Och vilket kap att kunna skryta med. Men som den kloka person du är så undersöker du prishistoriken på hushållsapparaten innan du klickar köp. Då fastnar tyvärr skrattet i halsgropen. Butiken som säljer airfryern nästan dubblade priset i september, för att nu kunna skylta med den otroliga rabatten. Det känns lurigt, eller hur? Sett till vad apparaten kostat under de senaste tre månaderna är prissänkningen bara på 16 procent. Inte en rabattsats många går igång på direkt – det var ju 63 procent som drog in dig och fick dig att vilja fynda airfryern. Frågan är nu om du fortfarande vill ha den. Det här är ett färskt exempel från Black Week i en svensk butik. Saftiga rabatter är ett klassiskt säljknep som gör oss konsumenter köpsugna. Här gäller det att tänka till innan man slår till. För rabatten är inte alltid så bra som den framstår. Det finns två typer av fusk som kan leda till att prissänkningarna ser mer attraktiva ut. Det ena är, som airfryer-exemplet illustrerar, den typiska fejkrean. Den innebär att butiker höjer priset innan rean, för att sedan kunna visa upp en högre rabatt när priset reduceras. Detta har länge gäckat konsumenter och säkerligen gjort många irriterade och frustrerade. För att komma till rätta med fejkreor infördes det för drygt två år sen en ny bestämmelse i Prisinformationslagen som säger att butiker måste redovisa det lägsta priset en reaprodukt haft under de senaste 30 dagarna. Men tyvärr är det hyfsat enkelt att kringgå denna lag genom att höja priserna tidigare än denna 30-dagarsperiod. 30-dagarsregeln har istället skapat ett nytt problem, och för oss till det andra fusket som är viktigt att känna till. Nämligen prisfusket. Jämförspriset till reavaror ska vara det ovannämnda 30-dagarspriset. Men så är långt ifrån alltid fallet. När Konsumentverket granskade hur väl nätbutikerna efterlever denna lag under förra hösten, framkom det att felaktigheter fanns i 59% av fallen. Butiker hade till exempel angett ett högre jämförspris än det lägsta under de senaste 30 dagarna. Det gör att rabatterna ser bättre ut än de faktiskt är. Alla deals som glimmar är alltså inte guld. Men det finns två effektiva försvar mot fusket. För det första, undersök alltid prishistoriken på den produkt du är intresserad av. Då får du en bild av vad varan kostat över tid och hur mycket den brukar rabatteras under kampanjer. Du får en snabb inblick i om priset just nu är särskilt lågt. Det andra är att fokusera mer på priset än storleken på prissänkningen. En av de vanligaste tankevurporna vi gör är att bedöma ett erbjudande utifrån rabatten. Men testa att tänka bort de där 63 procenten i rabatt. Tycker du fortfarande att prislappen för airfryern är fördelaktig, rabatten borträknat, så kanske det är läge att slå till. Eller så väljer du en annan för ett bättre pris.
