Minns du lagen om 30-dagarspriset som infördes för några år sedan? Den kom till för att skydda oss konsumenter från bluffreor, alltså kampanjer där butiker först höjer priset för att sedan sänka det och påstå att det är rea. Den nya regeln som infördes kräver att butiker ska redovisa det lägsta priset som varan haft under de senaste 30 dagarna, när varan annonseras som prissänkt. Utifrån detta 30-dagarspris ska rabatten räknas ut. Men nu visar det sig att flera stora butiker fortfarande inte följer lagen. Trots att de tidigare lovat att skärpa sig.Konsumentverket har granskat hur butiker skötte sig under Black Friday i fjol. Resultaet visar att tio stora företag har fortfarande brister i sin prismarknadsföring. Myndigheten hotar nu med viten på sammanlagt 22 miljoner kronor. Och det är inte första gången dessa företag får kritik. Tidigare har brister upptäckts, och företagen har lovat att komma till rätta med dem. Men så blev det inte. Så ser prisfusket utNär ett företag påstår att en produkt är nedsatt i pris, exempelvis med, 50 procent rabatt, så måste den rabatten räknas från det lägsta priset som varan haft de senaste 30 dagarna. Det här är alltså enligt lagen. Men enligt Konsumentverket är det precis detta som företagen struntar i. Ett exempel är en vinterjacka som såldes med 22 procent rabatt, uträknat från ett felaktigt tidigare-pris. Reapriset var deusstom i själva verket 299 kronor högre än vad jackan hade kostat under 30-dagarsperioden. I ett annat fall såldes en hudkräm för 724 kronor med påståendet att den tidigare kostat 965 kronor. Men det verkliga tidigare priset var 675 kronor, alltså lägre än det så kallade kampanjpriset. Det är riktigt illa att riskera att luras när man handlar.Konsumenter blir vilseleddaVi på Prisjakt har granskat det här upprepade gånger och gjort egna kartläggningar som visar på precis samma problem. Det är rent ut sagt bedrövligt att det här får fortgå. Det verkar som att butiker systematiskt använder felaktiga referenspriser för att få rabatter att se bättre ut än de faktiskt är. Det gör att du som konsument tror att du gör en bra deal, men i själva verket kan du ha betalat mer än nödvändigt. Lätt att känna sig blåst när man upptäcker att man gått på en sådan nit. Vad kan man göra själv?Det här gör det viktigare än någonsin att vara en medveten konsument. Några saker du kan göra:Kolla prishistoriken. På en oberoende prisjämförelsesajt kan du se hur priset på en produkt har förändrats över tid, för att säkerställa att erbjudandet är så bra som det framstår.Jämför mellan butiker. Bara för att något är på kampanj i en butik betyder det inte att det är billigast.Sätt prisbevakning. Då får du en notis när priset sjunker och kan slå till när det verkligen är ett bra pris.Dags att ställa kravDet är bra att Konsumentverket granskar, men lika viktigt är att vi konsumenter visar att vi inte accepterar vilseledande prissättning. Reor ska vara riktiga – inte påhittade. Det borde vara enklare att se om en rabatt är äkta eller inte. Och butiker ska självklart inte tillåtas fuska.
